Saturday, March 22, 2008

Ledig tid ger tankar.

Jag såg en bra, men sjuk, men deprimerande, men underbar film igår. Wristcutters: a love story. Den var bra för att a) Shannyn Sossamon var med, ni vet, en av världens snyggaste kvinnor, ever. Jag drömde mig bort till en bättre värld där jag är åtminstone bisexuell och S är min girl next door och jag har hennes frisyr. Den var också bra för att b) den handlade om livet efter döden om man har tagit livet av sig.
Min personliga filosofi har alltid varit att det inte finns någon mening med att grubbla över vad som komma skall, eftersom vi ändå inte kommer komma fram till något förrän vi väl är där. Men trots det visa uttalandet har jag tänkt en del på vad som händer med alla satar som tar livet av sig. Just för att det är en så egoistisk men desperat handling borde det finnas en egen sfär för deras speciella fall, eller hur? Eller så återföds de som människor (ve och fasa!) och tvingas återleva allt hemskt med detta flockdjurs beteende, om och om igen i all evighet amen.
En annan film jag såg (ja, det heter ju långfredag) var White Oleander. Jag har nog sett den förut, men missat slutet. Den var väl bra, men jag blev distraherad av huvudpersonen som bytte frisyr hela tiden istället för att fokusera på själv handlingen. Jag blev iallafall fruktansvärt sugen på att bli konstnär och klippa en kort lugg efter att ha sett den. Det djupare budskapet verkar inte ha nått fram till mig. Skulle jag passa i Shannyns frisyr? (Hon på bilden, om ni inte har fattat det än)

No comments: